Människor har olika riskuppfattningar beroende på tidigare erfarenheter, kulturell bakgrund och kunskap. Riskuppfattningarna kan skilja sig så att vissa människor upplever en inträffad händelse som en kris, medan andra upplever samma sak som en allvarlig händelse. Vid en kris eller allvarlig händelse prioriteras inte allmänhetens uppfattningar eller åsikter när ansvariga aktörer och myndigheter arbetar för att hitta orsaken till händelsen. Eftersom allmänheten är en stor grupp i samhället och är de som drabbas vid en kris eller allvarlig händelse, vill vi med denna studie undersöka hur de uppfattade det vattenburna Cryptosporidiumutbrottet i Östersund som pågick från november 2010 och tre månader framåt.För att genomföra studien har vi analyserat kvantitativa data från vår egen surveyundersökning som har genomförts med hjälp av enkäter. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen behandlar riskuppfattning samt kopplingar till risksamhället.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om föräldrarna vet hur länge ett barn bör var hemma för att minimera smitta på förskolan och om de anser att personalens frånvaro på förskolan kan påverka deras barns lärandesituation på förskolan..

 Syftet med studien är att undersöka samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning i en normalpopulation. 214 personer i åldrarna 18-39, från Örebro och Karlstad universitet, besvarade en enkät bestående av Autism-Spectrum Quotient, Attachment Style Questionnaire och Emotion Contagion Scale. Könsfördelningen var 90 män och 124 kvinnor. Det fanns samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning. Det visade sig att ju starkare autistiska drag, desto mindre mottaglighet för emotionell smitta.

Det mest kända och omtalade sjukdomsutbrottet av cryptosporidium är den som inträffade i Milwaukee år 2003 då ca 400 000 personer insjuknade.[1]Cryptosporidium-utbrottet i Östersund vid årsskiftet 2010/11 har i sig klassificerats som Europas största utbrott av Vattenburen smitta i modern tid. Dricksvatten är ett utav våra viktigaste livsmedel där vatten även är ett utav EU:s mest reglerade områden. Ändå har vattenrelaterade sjukdomsutbrott av den omfattning som den i Östersund kunnat ske. Detta ifrågasätter såväl den svenska, som den EU-rättsliga vattenrättsregleringen, dagens reningsteknik samt vattenproducenternas och myndigheternas kontroll och tillsynsansvar..

Varför har vi inte en mer utvecklad vattenburen kollektivtrafik i Stockholm, vad krävs för att en sådan ska bli verklighet och hur kan den komma att se ut. De frågorna är grunden i examensarbetet Stockholms vattenburna kollektivtrafik - Vision 2020..

För att kartlägga de behov som uppkommer i samband med en ny motorinstallation innefattar rapporten en beskrivning och analys av de delar som främst påverkar kylsystemet. Tre nya koncept med vattenkyld laddluftkylning utvärderas samt möjlighetenatt uppdatera den befintliga installationen. Utvärderingen presenterar de för- och nackdelar det innebär att använda olika lösningar med vattenburen laddluftkylning i jämförelse med den befintliga direktkylningen. Beräkningar visar på att prestandakraven kan uppfyllas med den befintliga kylarinstallationen men att laddluftkylaren kräver en uppdatering för att klara de höga tryck som förekommer. Slutkonceptet visar på hur platsbesparing och minskade förluster kan uppnås genom att införa vattenburen laddluftkylning.

Risken för sjukvårdspersonal att i sitt arbete smittas med humant immunbristvirus (HIV) anses vara liten, men beräknas öka i takt med att andelen patienter med HIV/acquired immuno deficiency syndrom (AIDS) i behov av vård ökar. Nålsticksskada är den situation i vilken sjukvårdspersonal oftast riskerar att utsättas för HIV-smitta. Syftet med studien var att undersöka förebyggande av HIV-smitta vid utförande av blodprovstagning i samband med HIV-rådgivning utifrån rådgivarnas upplevelser och faktiska handlande vid blodprovstagning. Studien genomfördes med etnografisk metod bestående av intervjuer och observationer. Resultatet presenteras i tre teman enligt följande: sjukhusets förebyggande riktlinjer för HIV- smitta, miljö i vilken blodprovstagningarna utfördes samt HIV-rådgivarnas upplevelser och handlande.

Bakgrund: HIV är ett globalt problem med cirka 30-36 miljoner människor som har sjukdomen. Generellt har människor med HIV-smitta sämre hälsa och känsla av sammanhang, behovet av information har hälsorelaterad påverkan på patienter.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans kunskap och dess betydelse i vården av patienter med HIV-smitta.Metod: Studien består av en litteraturöversikt innehållande tretton artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats.Resultat: Sjuksköterskor har viljan och anser att de behöver lära sig mer om sjukdomen. Positiva attityder gentemot patienter hör samman med bättre kunskap. Utbildning om HIV minskar rädsla och ger sjuksköterskor större förståelse för diskriminering och stigmatisering.Slutsats: Kunskapen hos sjuksköterskor har betydelse i vården av patienter med HIV-smitta, den visar sig i attityder och ställningstaganden samt rädsla och stigma. Kunskapen minskar rädslan hos sjuksköterskor, vilket leder till en god vård för patienterna.

Toxoplasma gondii infekterar sina värdar i huvudsak via tre smittvägar: intag av oocystor från kattfaeces, intag av kött innehållande vävnadscystor eller transplacentalt till det ofödda fostret. Hos får har parasiten även visats kunna smitta vid sexuell kontakt, även om detta är en mycket ovanlig smittväg då baggarnas sperma är infektiös under en mycket kort tidsperiod efter infektionens inledande. Intag av vävnadscystor borde inte heller utgöra någon reell risk då får normalt inte ges kött eller köttprodukter. I stället har närvaro av katter visat sig vara den största riskfaktorn för att få in toxoplasmos i en fårbesättning. Ny forskning har även visat på höga nivåer av transplacental smitta inom besättningar, men då denna smittväg endast drabbar varje tackas egna lamm utgör den ingen stor risk vid smitta mellan besättningar.

Bakgrund: I dagens sjukvård möter sjuksköterskor patienter med många olika smittsamma sjukdomar. Smittoämnen sprids lätt när resandet i världen har ökat och sjuksköterskor står i frontlinjen när det gäller att utsättas för smittsamma sjukdomar på sina arbetsplatser.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsamma sjukdomar.Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 18 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rädsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vänner. Trots risken för att själva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de såg det som en del av sin professionella skyldighet att vårda alla patienter. För att sjuksköterskor ska känna sig trygga i sitt arbete krävs att de har effektiv skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd från arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa.Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, även när de står inför en risk för att själva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rädsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer.

Syftet med detta arbete var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av risken med att utsättas för blodburen smitta. Sju intervjuer ggenomfördes med operationssjuksköterskor vid två sjukhus. De analyserades medelst manifest kvalitativ innehållsanalys med ett kodningssystem baserat på ett induktivt arbetssätt. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara professionell, att förbereda sig mentalt, att för- och efterarbete är tidskrävande, att känna rädsla samt att det är svårt att följa rutiner. Resultatet visade att operationssjuksköterskors professionella förhållningssätt inte ändrades då patienterna bar på blodburen smitta.

Syftet med studien var att ta del av professionellas erfarenheter av smittoeffekter vid självskadebeteende, liksom förebyggande insatser för detta. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har utförts på olika behandlingshem där huvudfokus har varit flickor med självskadeproblematik. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats ur en hermeneutisk-fenomenologisk forskningstradition. Tre teorier har legat till grund för analysen av resultatet: social inlärning, imitation som rekonstruktion och socialisation. Resultatet visar att smitta kan ske bland flickor på enheterna, men också via internet.

Svenskar 65 år eller äldre beräknas öka från dagens 1,6 miljoner till 2,3 miljoner år 2030. Äldre kan ansöka om bistånd vilket kan bestå av matleveranser eller helpension i särskilt boende. Livsmedelssäkerheten styrs av EG-lagstiftning och svensk lag gäller även matleveranser och mat i särskilt boende. Äldre i särskilt boende utgör en högriskgrupp för livsmedelsburen smitta och i dagsläget saknas en information om hur utbrott av livsmedelsburen smitta drabbat äldreboenden. Mot bakgrund av avsaknad av information har detta arbete utförts. En litteratursökning gjordes via ISI Web of Knowledge, sökorden elderly* and food poison* och gastroenteritis and elderly and food användes.

Salmonella är en bakterie som skapar klinisk sjukdom hos människa och djur. Jag har valt att studera hur salmonellos manifesterar sig kliniskt hos katt, hur katten smittas, vad prevalensen för Salmonella är i olika kattpopulationer, huruvida det finns en risk att denna smitta överförs till människor samt vilka åtgärder som kan vidtas för att undvika smitta.De kliniska symtomen på salmonellos hos katt varierar stort, från gastroenterit med symtom som feber, kräkningar och sekretorisk diarré, till symtom som letargi, pneumoni, epistaxis, endotoxinemi och konjunktivit med avsaknad av gastrointestinala symtom. Katten kan smittas genom kontakt med andra katter eller deras faeces, genom kontaminerad miljö, jakt av vilda fåglar, intag av icke upphettat foder eller transplacentalt. Då prevalensen bland katter varierar beroende på undersökning krävs fler studier för att kunna dra slutsatser avseende utbredningen i den svenska kattpopulationen.Ett flertal studier visar på omständigheter som starkt tyder på att en zoonotisk potential föreligger. Fall där Salmonella-smitta har gått från katt till människa redovisas också.

Denna kandidatuppsats undersöker vilka upp­fattningar sjuksköterskor och homo­sexuella män har kring reglerna för blodgivning, med inriktning på att homosexuella män i praktiken inte får donera blod. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod.Resultatet framhäver att mina informanter klassificerat blod och människor olika, där både utländskt blod och svenskt blod rangordnas efter potentiell risk för smitta. Sjuksköterskorna och de homosexuella männen hanterar även reglerna olika, där sjuksköterskorna lägger ett större fokus på att skydda de som ska få blodet. Samtidigt anser de i likhet med de homosexuella männen att reglerna är diskriminerande och bygger på fördomar om att homosexuella män skulle bete sig mer riskfyllt än andra i samband med smitta. Egentligen går det inte med säkerhet att veta om någon är ärlig när de besvarar hälsodeklarationen som ska hjälpa blodcentralen att sålla bort olämpliga donatorer.Bloddonation från homosexuella män går att se från olika håll och är därför ett komplext ämne utan ett lätt svar, då tekniken inte kan upptäcka smitta omedelbart från smittillfället.